Ja, vi väntar fortfarande. Eller egentligen är det mest jag som väntar, analyserar, och blir upprörd över att vänta. Jag hatar att vänta, tidigare var det inget problem att vänta men nu blir jag arg av att vänta. Det vi väntar på är provsvar, kommer det inga provsvar snart får vi vänta med IVF till hösten. Jag förstår att det tar tid att analysera proverna men jag orkar inte vänta. Det känns som att vi, trots att utredningen i princip är klar (förutom de sista provsvaren) står och stampar på samma fläck utan att komma framåt. I fredags var jag tvungen att ringa och kolla om provsvaren verkligen inte var klara vilket de såklart inte var. Vår läkare sa att de skulle ta ca 5 veckor att få svar men tjejen som jag pratade med nu sa 6-8 veckor. Jag orkar inte vänta mer. Ska försöka sova en hel natt och slippa tryck över bröstet till 3 maj, då vår läkare ska ringa upp med de efterlängtade provsvaren. Känns som att hela livet är på paus just nu, inget är kul. S, min klippa, tar det lungt och förklarar för mig att nu väntar vi lite till så blir det bra sen. Tur att vi är två om det här och att nån tar hand om mig.

 

 

Ja, då var det april och 5 veckor kvar till det efterlängtade besöket inför IVF. Tiden går väldigt sakta. För att få den att gå lite snabbare har vi börjat planera för vårt altanbygge. Det är inte så dumt att få tänka på något annat ett litet tag. Ska på utvecklingssamtal på jobbet om några dagar. Jag har tittat igenom pappret med frågor och känner mig oengagerad. Jag vill vara hemma med vårt barn och då struntar jag faktiskt i utvecklingssamtal. Dessutom känner jag mig v'ldigt inveckald för tillfället. Ena stunden är jag glad och positiv och i nästa är jag ledsen och negativ. Är så tacksam för att jag har underbara S som står ut med mig och aldrig blir arg även om jag säkert inte är helt enkel att leva med just nu.

 

Har bestämt mig för att ta tag i min vikt igen. Har fortfarande några kilo kvar att gå ner och att fokusera på det kanske kan få tiden att gå lite fortare. Tyvärr är jag extremt trött på att tänka på vikt men får göra ett sista ryck innan ivf eller semestern...vilket som nu kommer först.

 

Imorgon ska jag vara med när två barn föds. Så mycket känslor i detta för mig (och alldeles säkert för föräldrarna också) men det brukar vara väldigt fint. Förhoppningsvis är det snart vår tur.

 

Min favorit i gott och blandat är saltlakrits! :)