Då väntar jag på äggplock. Orvitellen kändes ingenting att ta, och sprutan/pennan var lätt att ställa in. Eftersom vädret är underbart har jag klippt gräsmattan och tänkte fortsätta dagen med att köpa kläder och trosskydd. Har läst att Lutinus kan bli kladdigt så bäst att vara förberedd. Inga sprutor ikväll, ska bli väldigt skönt. S kommer hem ikväll, har längtat.

 

Känns bättre idag, men det är trist att redan ha gett upp. Vill vara positiv och tycka att det här är spännande men jag är bara trött och uppgiven. Antar att det inte blir bättre än så här. Är mer intresserad av nästa försök än av äggplocket och det som förhoppningsvis kommer efter det. Funderar på om jag ska försöka hitta någon att prata med, blir lite rädd för mig själv när allt känns meningslöst.